Lantbrukets djur

Sveriges lantbruk idag ser ganska annorlunda ut jämfört med för hundra år sedan. Gårdarna är färre, större och mer specialiserade. Men trots detta är det i stort sett samma djur som hålls på gårdarna i Sverige idag som för hundra år sedan. I denna text tittar vi lite närmare på några av dem.

Svenska gårdar är idag relativt stora, och ofta inriktade på en typ av djurhållning eller växtodling. På en gård finns det också oftast många olika byggnader med olika syften, och ibland kan därför hjälp med fastighetsförvaltning vara nödvändig för att lantbrukaren ska ha de bästa förutsättningarna för att få bra fastigheter att bedriva sin verksamhet i. Exempel på fastigheter som behövs för att hålla djur är förrådsbyggnader att förvara foder i, stallar eller ladugårdar att ha djuren i, och någon typ av byggnad där till exempel mjölken vid en mjölkgård kan förvaras i väntan på mjölkbilen.

Kor kan hållas antingen för köttproduktion eller för mjölkproduktion. Vanliga raser för mjölkproduktion är svensk röd och vit boskap (SRB) och Holstein (kallas också för svensk låglandsboskap). Antalet mjölkgårdar har gått ner de senaste årtiondena, och de små mjölkgårdarna har nästan helt försvunnit. Numera mjölkas korna ofta med hjälp av en robot, och för att få ekonomisk bärighet behöver gården ha en viss storlek. Idag finns det omkring 300 000 mjölkkor i Sverige, och omkring 3000 företag som producerar mjölk. Under den långa torkan 2018 var det många bönder som

fick det svårt då tillgången till bra foder kraftigt gick ned. En ko kan producera upp till 60 liter mjölk per dag, och för detta krävs bra mat och mycket vatten. Ladugårdar för mjölkkor byggs ofta i ett lösdriftssystem där korna går fritt inne i ladugården och själva kan välja när de ska äta eller mjölkas.

Kor kan också hållas för ren köttproduktion. Dessa raser, såsom Hereford och Charolais, har större muskelmassa och producerar inte lika mycket mjölk. Dessa kor går också ofta i lösdrift, men mjölkas inte utan ger istället sin mjölk till sina kalvar. En stor del av det kött vi äter kommer dock från mjölkproduktionen, då alla mjölkkor måste få kalvar regelbundet för att ge mjölk, och alla dessa kalvar kommer inte att växa upp till mjölkkor, utan en ganska stor andel går istället till slakt när de blivit stora.

Förr hade ofta de små gårdarna några egna höns som gav tillräckligt med ägg för den egna familjen, och kanske lite extra till försäljning. Numera hålls istället höns i stora byggnader med tusentals hönor tillsammans. Värphöns kan hållas som frigående inomhus, då de går tillsammans i en stor inomhushall, eller frigående utomhus. Det finns också burhöns, där mellan fem och sju hönor hålls tillsammans i en liten bur.